Regndroppstempo

Sommaren är väl inte riktigt vad alla hoppats på. Hittills. Det kan ändra sig. Det svala, ostadiga vädret inbjuder inte heller till ljumma metenätter, men det finns ju annat fiske … Jag hinner och orkar inte prestera så många blogginlägg, men har ändå krokarna vässade. Tids nog, så.

Som lite mellanmål tänker jag bjuda på en liten exposé i arter. Det händer att sällanfiskare hör av sig till mig och undrar lite över vad de fångat. Ett par arter man ofta blandar ihop är mört, sarv och id. Alla tre finns i ganska talrik mängd i gotländskt vatten – och givetvis även på andra håll i landet. 

Alla tre låter sig gärna luras medelst mete och beten i olika former och storlekar. Sarven kan – sin lilla buttra uppsyn till trots – vara en riktigt odåga som glupskt slukar det du presenterar. Iden är en rovfisk när andan faller på. I större storlek är den en riktig fiskjägare. I mindre storlek tas den ibland för mört. Men mörtens större fjäll, röda ögon och ettrigare sprattel brukar kunna vara skiljetecken. 

På bilderna nedan ser du i tur och ordning: mört, sarv och id. Alla i modest storlek, men alldeles nyfångade och roliga att trixa upp på lätta grejor. Men det är klart, under sutarmetet är de här fiskarna mest till förtret. Aldrig är man nöjd. Är det inte vädret så är det arten som är åt pipan. Mitt filosofiska (filosofi-fiskeliga) råd är: njut av stunden. Den kommer inte åter. 






I sluttampen, eller i nystarten

Visst är det med visst vemod man ser orosmolnen torna upp sig. Vädret är klassisk sensommar. Ena minuten kvavt, stilla, hett. I nästa är det svala vindar som ilar in över land med häpnadsväckande hastighet. Störtskurar från ingenstans. Och åska. Tordönsmuller när luftlager krockar där uppe på en nyss blå himmel. Jag älskar det. Visst är det en föraning om höst – och det kan man tycka mycket om. Man kan tycka att allt fler fiskemöjligheter närmar sig, eller att andra går förlorade. Man kan bli ledsen över att det dröjer till nästa års förhoppningar om sköna utekvällar och badtemperatur. 


Hur det än är, vi kan inte göra något åt det – mer än att utnyttja det. 
Och en viktig sak att komma ihåg: det är bara mitten av augusti. Sommaren är kvar. Här i klimatzon 1 är det ingalunda slut på sommarkänslan. En ljuv dag följs av en obegripligt stilla och vacker afton. Vi är ett litet sällskap som ger oss ut på upptåg. Några herrar man kan lita på när det gäller utforskningar. Här kommer det inte att skvallras i diverse forum, eller tipsas till höger och vänster. Hemlighetsmakeri? Nejdå, bara lite fisketaktik. Dagens informationsklimat gör att man inte kan agera hur som helst. Vill man trängas kan man syssla med tävlingar eller gå på krogen. Vi hänger i vassen, så att säga. Nåja, kanske inte bokstavligen.



Några fiskar av diverse arter synar håvmaskorna. Kvällens roligaste är kanske ett par mörtar av stabil storlek. Mört? Ja, ni vet… semesterfiskaren fnyser på näsan. Flugfiskaren med hatt och väst förstår antagligen ännu mindre. Och visst, det finns några härdade gäddfiskare i min bekantskapskrets som nog ratar den lilla rödögda – om det inte är som betesfisk. Men, för alla oss som metar och som uppskattar olika fiskarter utifrån deras speciella egenskaper har Rutilus rutilus en dedikerad plats i boken. 
Flockarna av starar sveper över fälten. De vitkindade gässen samlar ihop sig. Och sensommaren är här, men inte hösten. Inte än.