Ren och skär skärgård

Ön försvinner bakom mig. Jag vrider om tankebanorna ett halvt varv, släpper skrubbor, öringsarbeten, höstliga meteturer och annat som har med hemmaplan i september att göra. Jag riktar blickar och tankar mot skärgårdens arga köttätare – gäddorna.
Det finns få saker jag mår så makalöst gott av som att långsamt glida in i en vik, där vass, klippor och stenar omger mig, där havsörnar svävar över mig och där bitska rovfiskar väntar bland tång och växtlighet i ett lagom grumligt vatten.


Det hugger ofta. Gröngula projektiler skjuter ut från sina gömställen och ger lön för mödan att ta sig hit. Långt in i ett vasshörn sprätter löjor i ytan och gäddor visar sig över ytan till och med. Klappjakt och naturskådespel. Vi hittar en liten bytta i ytterskärgården där båten inte kommer in. Vi vadar och klänger på klipporna istället. Gäddor överallt, tyvärr i högst modest storlek. Men ändå. Tänk om det vore så här på hemmaplan.



På en liten kobbe blir det grill och lite närkontakt med skogens sanna guld. Kollektivt saknas en stekpanna och en klick smör. Skogens konung dyker upp på vägen hem. Eller det är faktisk drottningen och en liten prinsessa som vilar tryggt intill vägen i skymningen.





Men dagarna går och gäddorna blir lite färre, eller lite mer svårtrugade. Fast även hugg som sker strax bakom eller bredvid betet är grym action. Vågskvalp, käftar som slår ihop över ytan och adrenalin som leds genom kolfiberspöt är ingen dålig underhållning i strålande septembersol.Och vi lurar några stycken vad det lider. En sista gädda på,väg mot båtrampen, är en rätt värdig avslutning på några trevliga dagar i skärgården. Tack till David och Mathias för idel garv och gäddor.




Fiskevård på riktigt

Fiskevård. Att vårda för fiskens räkning. Numer används begreppet rätt slarvigt mellan varven. Ibland är det förstås en tolkningsfråga om vad som är fiskevård. Att pytsa ut en miljon odlade fiskungar i havet (för att vi ska kunna rekreationsfiska efter dem) har kallats fiskevård. Det vill inte så många biologer och ekologer hålla med om.
Men fiskevårdsbegreppet lånas också av folk som vill snylta på begreppet och ge sig själva fördelar. Att syssla med fiskevård är helt enkelt bra för imagen, även om det inte sker så mycket i praktiken. Anar man viss cynism och lite tvivel från min sida? Kanhända.


Men i hällregnet, i en inte alltför avlägsen skog, pågick ett stycke äkta fiskevård, åtminstone enligt min definition. Länsstyrelsen och Sportfiskarna gjorde grovjobbet för att bedårande små öringar ska få sällskap av bedårande stora leköringar, som i sin tur ska se till att det blir fler små bedårande … Ja, du förstår cykeln. Men inte nog med att öringar av olika storlek får lekplatser, uppväxtområden och härliga strömmar att leva i.



Även några andra småttingar – ett knippe gladlynta och galonklädda skogstroll – deltar med stort intresse. Kan vi plantera lite omtanke om miljön i deras små vetgiriga sinnen kanske framtiden blir ännu lite ljusare, inte sant? Barnen bär grus med bravur, samlas med uppspärrade ögon över en balja med smolt och låter glädjetjuten eka i skogen. Härligt och inspirerande.

Tack Pia, Micke, Lasse, alla barn och regnguden som visade styrka. 

Mot vemod och förhoppning

Kvällen är först fuktig, sedan kall och stjärnklar. Grågässen viner förbi med skrän och kraftfulla vingslag. Sommaren är på upphällning, det råder inget tvivel om det. Vemod, lättnad, förhoppning eller vad man nu väljer. Men hösten kommer, den tar över, sakta och lugnt.


Fast lugnt är inte uttrycket jag vill använda när metenatten förvandlas till ett tiogradigt armod i hård västvind. Jag lovar – vinden är inte mild, bara påfrestande och envis. Ja, myggfritt blir det. Men de arter jag vill lura med flötmetet är inte lockade längre och flötestoppen signalerar som en lite miniatyrfyr där ute i vågorna som byggs upp. Över ytan, under ytan, om vartannat. Jag får erkänna mig besegrad och låta pannlampan visa mig vägen mot bilen. Knappt hade jag börjat njuta av fisket förrän det var över. Precis som med sommaren, tänker jag när jag snubblar fram i mörkret. Precis som med allt som är härligt och förgängligt. Men, fisket kommer åter och det gör även sommaren. Välkommen höst.